Bland det häftigaste jag varit med om, ultraljud 9 september.
Den 9 sep var vi på ultraljud oj vad häftigt det var att se den lilla krabaten röra sig där inne. Man såg så bra även om man måste vara alert, de var inte helt otippat en vild rackare enligt barnmorskan som utförde ultraljudet.
Att hon eller han är vild skyller jag på Tobbe. Jag är ju och har ju alltid varit lugn som en filbunke :)
De häftigaste var nog när man såg de små små händerna grejsa med navelsträngen. Snurrade runt, for och vinkade. Sen såg den lille ut som en liten Alien, så är det ändå vår, bara vår. Jag var superlycklig kändes som om man kunde slappna av och njuta av resten av graviditeten. Vi var rörda, lättade och hemskt glada när vi gick därifrån. Nu är det på riktigt, där är vår lilla krabat.
Den 13 feb fick vi beräknat nedsläpp. Så vi är nästan halvvägs. Jag tror vi är halvvägs för jag tror den kommer komma lite tidigare. Bara en känsla. Bara därför får man väl gå över. Men de gör inget, de här är bland de häftigaste och härligaste jag varit med om!
