Klumpighet..
.. Jag är nog en av de klumpigaste människorna på jorden är jag rädd... Alltså de är ofta jag snubbar, tappar saker, går in i saker och slår i saker.. för att nämna några.. Vad är de då för fel på mig? Är detta ärftligt? Pappa är nämligen exakt likadan...
Ni som tittar på film då och då har kanske sett att de ibland är någon tjej med som står och ser sexig ut och kanske lutar sig mot något... Förstå vilken parodi det skulle bli om jag skulle göra något dyligt.. tex om jag skulle försöka ställa mig och luta mig lite sexigt mot en dörrkarm... De som skulle hända var följande... Jag skulle missa dörrkarmen, ramla framåt, slå i näsan, börja blöda hejdlöst näsblod medans jag slår i stortån i tröskeln.. För er som aldrig slagit i stortån i trösken så säger jag bara... Var glada! För satan vad ont de gör.. När man slår i den då blir de VM i svordomar!
Då var det torsdag idag då... Dagarna rullar på fort måste jag säga! Sist jag skrev var jag på väg till Kungsgården för att dansa lite, det var grymt kul.. Jag kan föra riktigt bra nu, eller jag kan föra iaf... Kul är det likförbannat.. fast jag måste nog säga att jag tycker det är roligare att dansa tjejstegen i Bugg då!
Igår var jag på ett möte och senare tittade jag på sömnpillret till fotbollsmatch... Träningsmatch Österrike- Sverige, snygga mål men det var väl allt.. Vad är det för fel på Eurosports produktion? Galet dåliga var de igår iaf... Fick de till något rätt under kvällen blir jag förvånad. Tur att man hade trevligt sällskap!
Idag har dagen rullat på bra, sitter nu och laddar för att städa lite här hemma, tvätta och dammsuga står på schemat! Om jag hinner tänkte jag knalla upp på klubben och dansa lite också.. men de blir om jag hinner!
I morgon vet jag inte om jag törs gå utanför dörren, det är fredag den trettonde... hua.. jag är nog lite för skrockfull för att vara normal.. Men med min vardagliga klumpighet kanske de rent av är min tur dag.. Den som lever får se..
Mina tankar snurrar runt ganska mycket just nu... men som min goda vän Lojsan sa, jag ska ge fan i att tänka så mycket och kanske bara följa med se vad som händer.. ja så får de bli...även om det är ovanligt för mig, inte att jag tänker mycket utan att jag tänker mycket.. ;P
Jaa om man ska göra de man har sagt till sig själv att göra då?
Ha de!
På återskrivelse!
Kram
Maria
